Emmaria - I love.

Skrev lite kort förut om att jag är lite confused i en relation till en kille.
Det är svinkul att umgås med honom, han är lite galen vilket gör att det aldrig är trist. Men han kan vara seriös och sansad också. Hela registret med andra ord.
Vissa stunder känns det som att vi är polare liksom, men andra stunder så förs det in något annat... Någon vibb som dallrar till.

Fast är han alltid sådan med sina tjejkompisar? Jag vet inte eftersom jag oftast inte umgås med andra tjejer med honom. Han är en person som är väldigt öppen och inbjudande, han ställer frågor då han undrar något (inte nyfiket, utan intresserat).
Men jag vet inte, vill han känna av mig först?
Sedan är han en sån där person som snackar mycket också... Därför är det lite svårt att veta vad han menar och vad han inte menar.
Tänker se hur han agerar och gå på den stilen den här gången.

Sist med X var jag aktiv och det slutade ju sådär... Även om jag i dagsläget är rätt tacksam för det, han var rätt mycket. Det fanns så många bestämda åsikter hos honom och jag är inte sådan att jag vill anpassa mig på det viset. Lite anpassar man ju sig alltid, men han hade en färdig form och han ville bara ha en tjej att sätta i formen färdig för gjutning.
Det betyder ju fortfarande inte att jag inte är mitt allra mest dazzling self nästa gång vi ses! :-)

Men det handlar mer om mig som person, i det sällskapet som jag alltid träffar honom visar jag alltid lite extra hur dazzling jag är. Ganska otacksamt eftersom det nog dessvärre har effekten att de tror jag är en person med näsan i vädret. Vilket är sooo not true!