30/5
- mörka jeans, Filippa K
- vitt linne, Zara
- naturvit blus med spets och halvhög krage, H&M
- naturvit kofta, Zara
- bruna loafers, Zara
det här låter som en knäpp fråga men har du något tips på hur man får bätter självförtroende!asså att man inte är så blygg och så, jag är jätte blyg och ska snart börja på en ny skola och vill försöka träna bort min blyghet!....konstig fråga men det skulle vara bra med lite tips!!:)
Oj det var en knivig fråga, men inga frågor är dumma. När jag var yngre var jag blyg och försiktig, men det har blivit bättre med tiden. Visserligen är jag lite försiktig fortfarande, men blygheten är nästan borta...
Mitt tips då man börjar på en ny skola är att försöka vara öppen och tillmötesgående. Aktivera sig genom olika saker, som skolprojekt osv. Är det många nya är det självklart lättare eftersom alla är på samma utgångspunkt.
Självförtroende behöver inte innebära att vara den coola personen. Försök att inse vad dina begränsningar är, fokusera på vad du kan och försök att inte låta andra påverka dig för mycket.
För mig har det handlat om att tro på mig själv och känna att jag duger som jag är. Det ger mig ett lugn. Dessutom hjälpte det då jag åkte på språkkurs till Italien själv. Då fick jag bevisat att jag klarade mig.
Lycka till!
Hjälp till att förbättra världen en smula!
Läget är fortfarande kaotiskt i det jordbävningsdrabbade Pakistan. Bara för att omvärlden ser åt andra håll, åt nyare katastrofer, innebär inte det att lidandet i landet upphört.
Solidaritetsbloggen samlar nu in pengar till PLAN Sveriges arbete i Pakistan. Kom med oss. Din insats gör nytta!
http://delameddig.blogspot.com
åå vad glad jag blev för tipset tack så mycket:)
Ida, Vet inte om du kommer se detta, men iallafall.. Jag var ganska blyg förut, men jag gav mig fan på att bli av med det. Insåg att det mest satt i mitt eget huvud, att folk skulle tycka jag var korkad om jag sa det jag tänkte på, eller om jag gjorde det eller det. Så jag började försöka ignorera alla dumma tankar, och istället bara säga det jag tänkte eller tyckte eller vad som helst. Även om ens hjärta börjar bulta snabbare och man undrar vad man håller på med så är det samtidigt så skönt när man märker att det inte är så farligt. Och om det är fler än du som är nya på skolan så kan jag nästan lova att alla är nervösa för att börja, men det är bara att intala sig själv att man är duktig, smart och snygg och att man visst duger precis som man är! Och det är alltid lättare att göra sånthär i en ny miljö, enligt min åsikt iallafall :) Eftersom att där är det ingen som känner till att du kanske brukar vara blyg, så du har en chans att få en "ny start" på det hela. Och då blir det inte lika dramatiskt, eller vad man nu säger, om du börjar ta för dig och blir mer framåt och utåtriktad!
Jag började i en helt ny skola när jag skulle börja gymnasiet, kände inte en enda där eftersom det var en ganska lite skola, och nästan alla var killar. Jag som alltid bara umgåtts med tjejer och känt alla i min dåvarande bekantskapskrets sen vi var små blev halvt panikslagen. Tänkte hoppa av och byta till en skola där alla mina kompisar gick men alla sa åt mig att ge det en vecka iallafall.. Och efter några dagar insåg jag att det kanske inte var så farligt. Lärde känna 4 st killar nästan direkt, som jag sedan umgicks med varenda dag och minut i skolan de kommande tre åren och jag tror aldrig jag haft roligare.
Det handlar mycket om att vara trygg i den man är, och jag kan nästan lova att, även om det är jobbigt de första dagarna, kommer utveckla dig och blir superkul!
(Säkert jättebabblig och osammanhängande kommentar men jag har sktivit lite här och där allt eftersom jag kommer på mer saker :))
Och lycka till, såklart!
Vad bra skrivet Emma! Jag håller med dig till 100%.
Började själv gymnasiet utan några kompisar, en halvprivat skola i Göteborg. En skola där alla var nya och folk kom från hela stan. Då är alla lika nervösa och det vara bara att snacka på. Alla ville ju lära känna alla. Efter ett tag formas grupper, men det gör det ju, när man inser vilka man kommer mer överens med än andra.
Att tro på sig själv är A och O. Det handlar nog en hel del om ålder. Ju äldre jag blivit desto säkrare har jag blivit på mig själv. Jag bryr mig inte längre lika mycket om vad andra tycker och tänker om mig utankör mitt eget race.
Klart att det är svårt att komma över tröskeln och våga. Men för varje gång man vågar blir det lite lättare. Ingen tycker du är konstig, det är främst du som tycker det egentligen.. Det sitter griller i huvudet på oss och det är dom vi måste komma över.
Kämpa på, det kommer att bli lättare. Tro på dig själv!
åå vad glad jag blev för svaren!! tack så mycket det var jätte snällt av er att svara:)
det är väl klart man ska ge tips! :)
Jag tror på dig Ida!