Emmaria - I love.

Diskuterade som sagt mina uppgifter på jobbet idag.
Pratade emd min älskade paps och han gav mig lite råd. Sedan berättade jag hur velig chefen var, hur han sade emot sig själv och är ganska oorganiserad. Paps tycker jag ska vänta och se lite grann hur det blir. De har ingen som kan ta övermina gamla uppgifter och de nya tar inte ens upp all min tid... Tror inte chefen är där imorgon så jag kommer antagligen att tala med honom igen nästa vecka.
Ju mer jag funderade desto mer konfunderad har jag blivit.
Dels vet han inte ens vad jag gör idag. Han vill att jag ska göra nya grejer varav jag redan gör 75% av det. De övriga 25% skulle jag ta över men hon som gör det idag lämnar aldrig över sakerna så det är lite svårt att ta över då! Han tycker jag ska ändra min arbetstider bara för att jag skulle göra en grej på eftermiddagarna som tar 3-5 minuter. Det finns en hel bunt som skulle kunna och hinna det på kontoret.
Det är väldigt synd med min chef, jag gillade honom innan, men sedan han fick den här nya rollen har han tappat sin ryggrad och håller bara med alla hela tiden. Det funkar inte så, som chef måste man kunna säga ifrån.
Han sade ifrån angående en sak som var så urbota löjlig att jag nästan skrattade. Han bev bara orolig att hans makt som chef skulle minska, men han har sån liten makt så det går nästan inte..
Vi är ju ett litet kontor och har en växel som ringer på allas telefoner. Det har alltid fungerat så att man svarar när det ringer, alla har samma ansvar. Men de nya gör inte det trots att jag berättade det när de började. Så nu har jag sett att de aldrig svarar och frågade lite försiktigt, absolut inte tyket, om de svarade. Det hävdade de att de gjorde.
När jag pratade med chefen idag så berättade jag detta och då gick han i taket. Det var ju så mycket bättre om det kom från honom. Så förklarade jag att jag redan berättat att det är så det fungerar när de började men han envisades med att det skulle han säga till dem.
Men då känner jag mig som världens skvallerbytta. Istället kan jag bara lite diskret påpeka det och problemet är ur världen. Herregud, snacka om att göra en höna av en fjäder!

Det handlar inte om att jag är för fin för att göra vissa uppgifter. Det gör mig inget, men det ultimata vore att jag fick kombinera det enkla med saker som är stimulerande för mig.
Nu har jag nog fungerat ut en lösning, men jag ska kolla vad kollegorna säger och sedan kolla med chefen.
Imorgon börjar en ny på jobbet! Hoppas han är snygg och ung!
Seriöst så är det absolut viktigaste att han är trevlig. Hoppas han är social och inte någon trist typ, det har vi tillräckligt av!