girly girl
När jag var yngre hade jag bara tjejkompisar, killar umgicks jag itn emed, förutom de man umgicks med i skolan.
Men på senare år har det där förändrats. Jag tror dte har att göra med min gymnasietid. SKolan jag gick på hade bara 1/4 killar och det var mycket tjejer och tjejsnack.
När jag varit utomlands på kurser och såvidare har jag lätt dragits till att umgås med killar. Hemma på högskolan lika så. Även på jobb har det varit manliga personer som jag haft lättast att umgås med.
I fredags funderade jag på det med tanke på den festen jag var på. Det var några tjejer som jag kände där, alla var flickvänner till mina killkompisar. Men medan de tjejerna stod i ett hörn, snackade och skickade lite blickar åt mitt håll så stod jag och snackade med alla killar.
Jag gör inte detta på ngåto flörtigt sätt, eller jag är lite flörtig i mitt sätt, men jag är snarare trevlig än raggar. Jag raggar inte på upptagna killar, den principen är fast som Poseidon på Götaplatsen.
Detta är ju ganska märkligt för mig, jag är en tjejig tjej, har jämnt haft mest tjejkompisar, men nu är det killar jag umgås med och trivs bäst med. När jag umgås med dem blir jag inte mindre tjejig men självklart snackar jag inte lipgloss med dem.
Vet egentligen inte vad jag försöker komma fram till, men detta är något jag funderat över ett tag.
I vissa situationer märker jag hur tjejer riktigt markerar revir och då tar jag självklart ett steg tillbaka, det är ingen idé att någon får för sig att jag skule göra nägot.
Men jag ser verkligen inte mig själv som ett hot! Jag är bara trevlig!
Åh, känner igen mig väldigt mycket. Fram till gymnasiet var jag enbart med tjejer, men sen när jag började på en skola där det fanns 16 tjejer och runt 140 killar så ändrades det ganska drastiskt, särskilt som att de andra två tjejerna i min klass var väldigt konstiga. Så under tre år umgicks jag nästan enbart med killar och jag insåg hur grymt skönt och kul det var.
Men det är jobbigt när andra inte kan se skillnad på vänskap och raggning, eller inte acceptera att man bara vill vara kompis med en kille, men.. Så länge man själv vet så är det ju ganska lugnt :)
Visst är det jobbigt tycker det händer alldeles för ofta att folk inte kan förstå att man kan vara kompisar! Min bror har alltid sagt att tjejer och killar inte kan vara kompisar utan någon baktanke... Skitsnack tycker jag.
Precis, så länge man vet själv :)
förstår precis vad du menar! Förut hade jag massa tjejkompisar och inga killkompisar, kände bara de i klassen. Det blev mycket skitsnack, revirmarkerande och sånt, nu i gymnasiet har jag aktat för att bli kompis med FÖR många tjejer och det är hur skönt som helst! Lite jobbigt bara när man umgås med en killkompis(som ser skitbra ut)o så ska alla tjejer börja skvallra och kasta blickar. Lite barnsligt. Men det bryr vi oss inte om =)
Det är ju så fånigt, bara för att man råkar vara olika kön så kan man inte vara kompis på samma sätt. Tjejer kan ju vara riktigt jobbiga dessutom när det gäller sådant.
Mitt ex hade två tjejer som var riktigt nära vänner och visst jag erkänner att jag i början tyckte dte var lite sådär märkligt. Men så hängde jag med dem eller fick åtminstone klart för mig att de bara var vänner. Det var ju mig han ville träffa och var kär i, det slår snarare tillbaka på förhållandet istället!
Vänner ska ju vara personer man trivs med och gillar, könet ska inte behöva spela roll...
Känner igen mig fast för mig är det mest tvärrtom. När jag var yngre, fram till 16 ungefär hade jag massvis med killkompisar. När det kom till tjejer hade jag ungefär 2 riktigt bra vänner. Alla tjejer snackade mycket skit eftersom killarna alltid uppvaktade, och det jag tror dom tyckte var jobbigast var att jag nobbade dom. Jag har alltid vetat att jag ser bra ut, men bara för det ska man inte ha "förtur". Det är ganska synd. Jag tror att många tjejer som ser bra ut är lite mer givmildare. Vi är ju vana att få massa hugg i ryggen av avundsjuka tjejer och folk som har förutfattade meningar om oss. Ännu mer om man dessutom är trevlig och har bra betyg. Jag menar, vad finns det som tjejer irriterar sig på mer? Det är trist, men sant. Nu har jag mest tjejkompisar, för nu tycker jag killarna blir för "seriösa" i sina vänskapsband. ;) Kram på dig!
Jo du har rätt i det att tjejer ofta har en förutfattad mening om tjejer som är bra på mycket, trevliga och ser bra ut. Det kan irritera mig något enormt ibland. Vissa kan säkerligen få helt fel uppfattning om mig innan de ger mig en chans.. Det är bara så jobbigt att hela tiden behöva motbevisa, jag är inte sådan som de tror jag är. Ibland orkar jag inte och tar hellre hugget. Killar är inte sådana och det uppskattar jag, fast sedan vill jag ju ha tjejer att skvallra vissa grejer med också!
Är faktiskt inte helt med på hur du menar att killarna är för "seriösa", förklara gärna, låter intressant... :)
Kram!