blaha
Den känslan har jag idag.
Allt känns kasst, totalt hopplöst och uschigt!
Känner mig ful och blek. Allt är trist och jag har ont i lederna fortfarande.
Hela dagen har jag spenderat framför tv:n och kollat matinéer blandat med Greys Anatomy på femman. Hurra liksom....
Hela kroppen protesterar och vill absolut inte jobba imorgon. Det enda som talar för det är att jag får en timmas lunchrast att shoppa på! Hur sorgligt det än kan låta så är det planerna på vad jag ska spendera mina julklappspengar på som lyfter upp min dag något.
Det har varit alldeles för mycket hela hösten och jag känner att allt kommer ikapp mig nu när jag slappnar av. Jag mår inte bra och jag märker att mina föräldrar inte heller gör det.
Vi har så mycket skit* i vår familj. *sjukdomar, kroniska sådana men även nya som förhoppningsvis ska försvinna snart!
Det är svårt att inte låta det påverka en.
Nu när det känns som att jag tappat hela min släkt dessutom så blir saker och ting bara värre.
Egentligen är det bara jag, mams och paps + mormor. Farmor och farfar så klart, men de är nästan alltid med min kusin och ena faster. Brorsan, visst men de är alltid mest med min svägerska så när han inte är här så märks han inte av ett dugg. Och släkten som varit den viktiga för mig, den har en ny generation att ta hand om och dit hör inte jag.
Usch, jag blir jätteledsen nu.
Oj, vad häftigt, tittade ut genom fönstret och ser en enda starkt lysande stjärna som riktar sig mot mig. Så många gånger som jag suttit just här och aldrig sett den stjärnan. Mysigt.
Allt känns kasst, totalt hopplöst och uschigt!
Känner mig ful och blek. Allt är trist och jag har ont i lederna fortfarande.
Hela dagen har jag spenderat framför tv:n och kollat matinéer blandat med Greys Anatomy på femman. Hurra liksom....
Hela kroppen protesterar och vill absolut inte jobba imorgon. Det enda som talar för det är att jag får en timmas lunchrast att shoppa på! Hur sorgligt det än kan låta så är det planerna på vad jag ska spendera mina julklappspengar på som lyfter upp min dag något.
Det har varit alldeles för mycket hela hösten och jag känner att allt kommer ikapp mig nu när jag slappnar av. Jag mår inte bra och jag märker att mina föräldrar inte heller gör det.
Vi har så mycket skit* i vår familj. *sjukdomar, kroniska sådana men även nya som förhoppningsvis ska försvinna snart!
Det är svårt att inte låta det påverka en.
Nu när det känns som att jag tappat hela min släkt dessutom så blir saker och ting bara värre.
Egentligen är det bara jag, mams och paps + mormor. Farmor och farfar så klart, men de är nästan alltid med min kusin och ena faster. Brorsan, visst men de är alltid mest med min svägerska så när han inte är här så märks han inte av ett dugg. Och släkten som varit den viktiga för mig, den har en ny generation att ta hand om och dit hör inte jag.
Usch, jag blir jätteledsen nu.
Oj, vad häftigt, tittade ut genom fönstret och ser en enda starkt lysande stjärna som riktar sig mot mig. Så många gånger som jag suttit just här och aldrig sett den stjärnan. Mysigt.
Kommentarer:
Trackback