utan ro 2
Såhär är det. Jag har jobbat på ett företag som varit ett eget bolag och ett väldigt litet sådant och vid årsskiftet blev vi ett regionkontor med huvudkontor i Stockholm och kontor i tre olika städer här på väst-sidan. I samband med detta flyttade ett gäng över till vårt kontor, deras företag lades ner men de fick jobb hos oss, inom samma koncern.
Med sådana här samgåenden blir mycket osäkert. Rutinerna är olika på alla ställen och så vidare.
De som kom till oss hade att välja på att bli uppsagda eller börja hos oss och helt ärligt så verkar de tycka att det är rätt kasst hos oss. Ganska märkligt med tanke på alternativet...
Jag skrev om det här med att de är medelålders och självklart drar jag inte alla över en kam. Men när jag skrev inlägget så var jag riktigt sur på några av dem... Några av dem jag snackar en del med på kontoret är runt 50 år och självklart är de roliga, snälla och trevliga. Men det finns också de där i medelåldern som jag bara inte pallar, men de finns självklart i alla åldrar. Vad man än gör så träffar man då och då på personer man inte kommer överens med.
Sen det här med samtalsämnen. Självklart är det svårt att hitta gemensamma nämnare i början och då väljer man det som finns närmast till hands, jobbet. Jag gör det ofta om jag blir placerad med någon och jag inte vet vad jag ska prata om. Men de på mitt kontor, de nya alltså de berättar om sitt jobb och hur de gjorde och får det att låta som om deras sätt är det enda rätta och att så som vi gör är katastrof.
Dessutom gnäller de jämnt och ständigt! De hade lite problem att komma åt skrivaren ett tag så nu fick de äntligen behörighet till dem och då är skrivarna för långt bort. Men hallå liksom, ingen skriver eller gå några meter extra!?! VIlket är att föredra? På dem verkar det nästan bättre att inte ha någon alls.
Sedan vill man väl lära känna sina nya arbetskamrater? Det finns enkla frågor som, var bor du, hur länge har du jobbat här, har du barn... Vad som helst för att visa att man är intresserad av att lära känna någon. Jag har ställt alla de där frågorna, men hur många har jag fått tillbaka? Inte särskilt många...
du har rätt! jag vet att du inte drar alla över en kam. jag vet det eftersom du är en bra tjej.
kram
Man måste inte alltid få julklappar bara för att man ger. Get the point?
Du kanske är ytligt intresserad av dem, dem genomskådar din falska fasad och skiter i dig. Lev med det.
eremo: Jag ville bara utveckla lite, det kändes som om jag bara fick ur mig hälften innan. Alla är värda en chans att visa vem de är, vissa tar det längre tid för bara. Ålder är orelevant i frågan egentligen :)
Tack, du är absolut en bra tjej du med! Kram
Jag: Jo, jag "get the point" men jag tror inte du gör det. Är jag falsk för att jag frågar var de bor, om de har familj osv?
Jag har inställningen att jag vill ge alla en chans. Då måste jag få möjligheten att lära känna dem. Det är vad jag försöker göra, men envägskommunikation är aldrig rolig.
Men du får tycka vad du vill!
Att jag är falsk, det är bara bullshit! Du känner inte mig.